Om ABW är svaret, vad är då frågan?

– Man vill inte uppfattas som tråkig och rädd för det nya, säger Torbjörn Höeg, arkitekt på Tengbom.

Det finns inte en lösning som passar för alla verksamheter när det kommer till utformningen av det nya kontoret. I dag väljer många att gå över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt.

Har man många medarbetare som är rörliga och behöver arbeta ostört ibland och tillsammans med andra eller ha möten ofta är det både yteffektivt och nödvändigt att frigöra yta till en större variation av öppna och slutna mötes- och arbetsplatser som komplement till de traditionella arbetsplatserna. Då kan ett aktivitetsbaserat arbetssätt utan fasta platser vara en bra lösning.

Men det kan också gå fel. Det kan låta bra i teorin men inte fungera i praktiken. Eller så känner man sig ”tvingad” att haka på trenden för att uppfattas som ett modernt företag.

– Många är nog stressade över det och tror att det förväntar sig från marknaden att man gör den här förändringen. Om man gör en sak bara för att alla andra gör det brukar resultatet inte bli bra. Jag tycker att man ska gå lite varsamt fram och utgå från verksamheten. Sedan måste man vara medveten om hur mycket som krävs i förändringsarbetet. Om man inte är beredd att lägga energin som krävs på att få det att fungera kanske man ska fundera om det är rätt lösning för ens organisation, säger Torbjörn Höeg, arkitekt på Tengbom.

Tengbom har anpassat utformningen efter de olika avdelningarnas behov i en flexibel lösning som ser lite olika ut på olika platser på kontoret. Det är något som Torbjörn Höeg också ser allt mer hos kunderna som står inför en flytt eller förändring.

– Några avdelningar kanske behöver ha sina fasta platser kvar och få förändra i sin egen takt.  Det går utmärkt att ha olika arbetssätt i olika delar av kontoret. Man kan också ta höjd för att kunna förändra lokalerna över tid genom att bygga in stor flexibilitet. Vi ser allt mer att kontoret står under ständig förändring och jag tror att det superdesignade kontoret kommer att göra plats för en mer tillåtande utformning. Det blir svårt för verksamheten om man inte får byta ut vissa möbler för att man då förstör designkonceptet.

Om man inte har utgått från verksamhetens behov kan det bli så att medarbetarna tvingas anpassa sig efter kontorets utformning istället för att kontoret utformas efter de behov som finns och hur man vill arbeta.

– En annan vanlig fallgrop är att mellancheferna inte är med och driver förändringen. Sedan behöver också medarbetarna få vara delaktiga. Jag tror att vi kommer att få se ett större medskapande från företagen i utformningen av kontoret. Där får vi arkitekter släppa lite på kontrollbehovet. Det är viktigare att folk trivs och har de redskap de behöver än att ha ett snyggt kontor, säger Torbjörn Höeg.

Han vill dock understryka att det estetiska är viktigt, att ha fint omkring sig gör att medarbetarna trivs bättre och presterar bättre. En genomtänkt gestaltning har många fördelar. Men det får inte bli som de superdesignade köken, där alla ytor ska vara så rena som möjligt, för att tillslut helt tappa känslan.

– Alla snygga kontor börjar se lite likadana ut. Men vi har i alla fall sett en ganska stor variation på möbler under de senaste åren som både är funktionella och kan leverera en upplevelse och skapa en identitet till företaget.

Det vi med säkerhet vet är att kontoret kommer att förändras, men Torbjörn Höeg tycker att man inte behöver förändra allt på en gång.

– Det finns mycket i det gamla som fungerar bra. Behåll det. Då finns det också något att känna igen sig i, vilket ger en trygghet. Det är som när man åker utomlands, härligt och kul med något nytt, men det är skönt att komma hem, avslutar han.


Jenny Marcuson Fors