Dessa faktorer driver varför distansarbete är populärt

Det finns en önskan om fortsatt distansarbete efter Corona-pandemin. 52 procent av medarbetarna vill ha sin huvudsakliga arbetsplats hemma även efter pandemin. Det visar deskriptiv statistik i en studie från WeOffice, där över 1 100 chefer och medarbetare har fått svara på frågor om kontor och arbetssätt efter pandemin.

– Önskemål om att fortsätta arbeta hemifrån är stark även efter pandemin och i linje med de trender mot ökad flexibilitet som skett i samhället över en längre tid men som accelererade i och med pandemin, säger Aram Seddigh, vd och arbetsplatsstrateg, WeOffice AB.

På frågan hur många dagar i veckan medarbetare vill vara på kontoret svarade 12 % fem dagar, 14 % fyra dagar, 33 % tre dagar, 26 % två dagar, 10 % en dag och 6 % färre än en dag. Cheferna fick svara på hur många dagar de tyckte att medarbetarna ska vara på kontoret för organisationens bästa. Där svarade 6 % fem dagar, 13 % fyra dagar, 47 % tre dagar, 22 % två dagar och 6 % en dag. 6 % tyckte att det inte spelar någon roll hur många dagar. Men vad är drivkraften bakom dessa siffror?

– Balansen mellan arbete och privatliv är den starkaste faktorn förknippad med distansarbete, ju högre balans man upplevt under pandemin desto högre önskan till distansarbete efter pandemin. På motsatt sätt ökar önskemål om att arbeta på kontoret om kontoret upplevs stötta individuella arbetsuppgifter som kräver fokus samtidigt som hur väl kontoret stöttar sociala aktiviteter inte har samband med hur stor andel medarbetarna vill vara på kontoret.  

Majoriteten upplevde en ökad produktivitet

52 % av alla medarbetare upplevde att produktiviteten ökade under pandemin, medan cirka 40 % inte upplevde någon förändring och 9 % uppgav att de upplevde en försämring. 41 % av medarbetarna upplevde en förbättring i kreativitet, lika många upplevde ingen skillnad och 20 % upplevde en försämring.

Även cheferna upplevde en högre produktivitet inom organisationen under pandemin även om den inte var lika positiv som medarbetarnas upplevelse. Där upplevde 23 % en försämring, 40 % upplevde ingen förändring och 37 % upplevde en förbättring. Cheferna upplevde dock att deras kännedom om varje enskild medarbetares prestation hade sjunkit. De upplevde helt enkelt inte ha så god koll som innan pandemin. 44 % upplevde en minskning, 39 % uppgav ingen skillnad och 17 % upplevde en ökning. På samma sätt upplever 53 % av cheferna att kommunikationen med medarbetarna har minskat och 60 % upplever att kännedomen har minskat om varje enskild medarbetares hälsa.

– För fortsatt distansarbete är det därför viktigt att organisationer skapar strukturer för att bättre följa upp medarbetarnas hälsa och prestation för att kunna uppmärksamma när medarbetare behöver olika typer av stöd. Analyserna visar också att självledarskap, självständighet i att utföra sina arbetsuppgifter samt goda möjligheter att arbeta digitalt har positivt samband med önskan om ökat distansarbete efter pandemin, säger Aram Seddigh.

Kontorsmiljön har stor betydelse

Upplevelsen av hur både produktivitet och kreativitet påverkats under pandemin har samband med hur kontorsmiljön innan pandemin uppfattades. Upplevelsen av en kontorsmiljö som stöttade diverse aktiviteter hade negativt samband med både kreativitet och produktivitet under pandemin.

Överlag visar studien att medarbetare genom ökad distansarbete söker enklare få ihop privatlivet med arbetslivet. Vidare, den plats som erbjuder bästa förutsättningar för genomförandet av arbetsuppgifterna, attraherar medarbetarna.

– Om man önskar attrahera medarbetare till kontoret är det viktigt att skapa goda förutsättningar även för individuellt komplexa arbetsuppgifter. Ett kontor som framförallt fokuserar på att erbjuda goda förutsättningar för samarbete riskerar på sikt bli oattraktivt även för möten, då tiden mellan möten inte kan användas effektivt, avslutar Aram Seddigh.

Här kan du ladda ner och ta dela av hela rapporten (klicka)

Jenny Fors