Fixa drömkontoret för hjärnan

 
Fixa drömkontoret för hjärnanIsabelle Sjövall, neurodesigner, ger sina bästa tips för en bra kontorsmiljö. Foto: Jenny Hammar och Blique Forskningen visar att öppna kontorslandskap hämmar kreativiteten och ökar stressen. Men det är inte alla som tar till sig kunskapen.
– Många missar att en dålig miljö leder till ohälsa och sjukskrivningar. Det är dyrt att göra fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner.


Idag jobbar många med kognitivt krävande uppgifter som att läsa, räkna eller skriva och det kräver återhämtning. Våra hjärnor är anpassat till en miljö som liknar savannen. Samtidigt har vi ärvt arbetstider från industrialismen då man hade långa arbetsdagar och utförde enklare, upprepande uppgifter i fabriker. Som en ytterligare faktor har vi den ökande urbaniseringen. Mer än hälften av världens befolkning bor numera i städer, långt ifrån den savann som våra hjärnor är gjorda för. Vi har tappat kontakten med naturen som är en väldigt viktig faktor både för återhämtning och psykisk hälsa. Alla de här faktorerna leder till ökad stress i vardagen.

– Om man summerar de här parametrarna blir det väldigt svårt ur ett mänskligt perspektiv att må bra i en sådan miljö. Vi är omgivna av stressande faktorer och har avskärmat oss från naturens helande element. Det gäller inte minst våra kontor, säger Isabelle Sjövall.

Hon lyfter fram ny forskning som visar att öppna kontorslandskap är det sämsta alternativet ur hjärnan och hälsans perspektiv. Det driver mycket stress och bidrar till att vi tappar koncentration och fokus. Det är betydligt bättre både för hälsan och produktiviteten att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

– Vi ser en stor skillnad om vi tittar på forskningen mellan det öppna landskapet och det aktivitetsbaserade. Det bästa är att dela upp kontoret i zoner med olika typer av miljöer som passar olika arbetsuppgifter. Om du byter plats några gånger under dagen stimulerar du hjärnan och ökar kreativiteten. Variation är väldigt bra, menar hon.

Många gånger har den som inrett det öppna kontorslandskapet en ambition att skapa en mer social miljö. Men nya studier visar att det kan få motsatt effekt om det inte är ordentligt genomtänkt och görs på rätt sätt.  Många stänger in sig på sin plats när väggarna är borta och det kan få en negativ effekt på vårt beteende.

– Man pratar och interagerar mindre med sina kollegor. Man skicka mycket mer mail och gömmer sig bakom andra faktorer när man inte har det fysiska rummet att stänga in sig i. Det kan i sin tur bidra till en minskad produktivitet och ökad stressnivå.

Det är inte bara utformningen av kontoret som påverkar vår hälsa och produktivitet. Det är också viktigt att hjärnan får pauser men det måste vara på den enskilde medarbetarens egna villkor. Forskning visar att det ta upptill 25 minuter att återfå fokus om du blir avbruten.

– Vi pratar mycket om stressrelaterad ohälsa kopplad till arbetsmiljö och en viktig faktor är att många människor upplever att de inte har kontroll över sin egen tid eller arbetsdag och det kan skapa väldigt mycket stress. Hjärnan behöver återhämtning och vila. Men pauserna ska vara självvalda. Det är det som är nyckeln.

Det är inte alla som kan välja hur kontoret ska vara utformat men det går att förbättra arbetsmiljön även i ett öppet kontorslandskap. Enligt Isabelle är en enkel åtgärd att satsa mer på det som kallas biofili. I praktiken innebär det att man använder element från naturen som exempelvis gröna växter. I en studie jämförde man ”lean office” med ”green office”. Den enda förändringen man gjorde i kontorsmiljön var att tillföra växter i miljön och då kunde man mäta att medarbetarnas produktivitet ökade med femton procent.

– Det är en ganska stor effekt på en liten investering. Man har också gjort mätningar som visar att mängden växter påverkar. Ju mer desto bättre. Det bästa är om man tänker in hjärnans perspektiv redan från början. Ett klassiskt fel är att man bara smäller ut alla väggar och tänker krona per kvadratmeter. Det kommer bli extremt dyrt i ett senare skede i form av sjukskrivningar och minskad produktivitet, säger Isabelle.

Det finns väldigt många goda intentioner och företag har börjat vakna till liv. En del i det hela är diskussionen om hållbarhet. Hur bygger vi hållbart? Men det hänger också ihop med vår mänskliga hållbarhet. Vad behöver vi för att må bra? Man börjar förstå att det är dyrt att göra fel men man förstår inte i vilken utsträckning. Man hör och sjuktalen men man kan inte riktigt koppla det till den egna verksamheten.

Isabelle samarbetar med olika fastighetsägare, styrelser, arkitektkontor, hotell, växtinredningsföretag, kommuner, skolor och sjukhus. Mycket av frågorna kretsar kring stress och ohälsa och ur ett arbetsmiljöperspektiv är det väldigt tydligt vad som driver stress.

– Man får börja med att utgå från de faktiska förutsättningarna och på ett smart och medvetet sätt kalibrera till det bättre. Det finns alltid saker man kan förbättra och oftast med ganska små medel. Vi kan inte förändra världen över en natt. Men vi kan börja med vår närmiljö och samarbeta med andra som också vill göra gott. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. säger Isabelle Sjövall.

7 steg till drömkontoret

1. Satsa på växter och biofili. Det är en kraftfull hälsoboost.

2. Slarva inte med ljuset. Stora fönster med mycket dagsljus gör att vi blir piggare. Human centric lighting är ett klokt val vad gäller installationsbelysning. Med rätt armaturer som regleras enligt naturen får vi ett hälsosammare ljus.

3. Försök att få utsikt mot träd och natur. Bara att se ut mot naturen kan reducera stress.

4. Tänk igenom färgvalen ordentligt. För att minska stressen bör färgskalan vara i blått och grönt som påminner om naturen. Var restriktiv med starka signalfärger såsom rött och orange i utrymmen som är allmänna.

5. Ljudmiljön är också viktig. Se till att ha ordentliga absorbenter.

6. Fysisk aktivitet. Skapa spännande och varierade miljöer som gör att människor rör sig. Vardagsmotionen viktigare än man kan tro. 

7. Se till att det finns ytor att gå undan vid behov (gärna ett eget rum) för kognitivt krävande uppgifter såsom läsa, räkna eller skriva.
 

Mer om färgval

Färgval: För att minska stressen är gröna nyanser ett bra alternativ eftersom hjärnan kopplar det till naturen. Gemenskap och det socialt umgänge kan stimuleras av lite dovare, mörkare nyanser som till exempel midnattsblått. Ska du genomföra ett prov som kräver att du är på hugget kan signalfärger som rött och orange vara en idé under en kort tid eftersom det kan trigga igång det sympatiska nervsystemet, kroppens gaspedal. Däremot lämpar sig inte rött för miljöer som du utsätts för över tid.  Rekommendationen är att använda signalfärger restriktivt och i väl valda begränsade ytor eller på detaljer som går att flytta. 

Av: Samuel Karlsson

 

 

Relaterade artiklar

Annonsera

CityMark.today publicerar branschaktuella nyheter och artiklar varje dag riktat till hyresgäster som står inför en flytt till nya lokaler eller ska se över sitt lokalbehov. Annonsera på citymark.today!

Läs mer