Samhällsbyggnadshuset på Chalmers invigt

Den 15 september invigdes det nya Samhällsbyggnadshuset på Chalmers i Göteborg. Ombyggnadsprojektets mål har varit att bidra till fler kreativa och stimulerande pedagogiska miljöer. De nya lokalerna ska ge goda förutsättningar för möten mellan forskare och studenter från de olika institutionerna bland annat genom att stråk och mötesplatser har skapats i hela kvarteret.  

– Målet för projektet var att skapa nya samverkansmiljöer för verksamheterna i byggnaderna. Detta innebär bland annat nytt centralt placerat café och en unik biblioteks- och studiemiljö, tillsammans med moderna arbetsplatser, mötesplatser och utbildnings- och studentmiljöer. Fokus har också varit att skapa en hållbar byggnad ur alla perspektiv säger Niclas Arfvidsson vd Chalmersfastigheter.

Totalt investerade Akademiska Hus på uppdrag av Chalmersfastigheter och Chalmers cirka 360 miljoner kronor i ombyggnadsprojektet. Samhällsbyggnadshuset har certifierats enligt Miljöbyggnad Silver vilket var en stor teknisk utmaning beroende på byggnadernas ålder.

– Samarbetet med Chalmers, Chalmersfastigheter, Veidekke och White har varit framgångsrikt. Det har funnits ett mycket starkt engagemang i projektet sedan start, inte minst beroende på att många inblandade själva har studerat här. Resultatet är en öppen och attraktiv kunskapsmiljö, väl anpassad till Chalmers verksamhet, säger Birgitta van Dalen marknadsområdesdirektör Akademiska Hus.

Arkitektarbetet har letts av Ulla Antonsson på White i Göteborg, och med invigningen sluts en cirkel för henne personligen. Redan 1973 kom Ulla till Chalmers som arkitektstudent. Sedan kom hon tillbaka som lärare för nya studenter. 2002 utsågs hon till adjungerad professor i arkitektur – och nu har hon alltså varit ansvarig arkitekt för den stora ombyggnaden.  

– Det är klart att det varit hedrande och speciellt att få rita om sin gamla arkitektskola. Alla som jobbat i projektet har en personlig relation till skolan. Det har varit en stor fördel, säger Ulla Antonsson som vid sin sida haft sin arkitektkollega Viktor Göthe, som kom in i projektet bara tre dagar efter sin examen från Chalmers.

Sammanslagningen av de tidigare enskilda institutionerna arkitektur respektive bygg- och miljöteknik beslutades av Chalmers ledning 2016. Då hade omvandlingen av Helge Zimdals originalbyggnad redan inletts, och arkitekterna fick nya förutsättningar för sitt fortsatta arbete. Än större fokus riktades mot att underlätta samspelet mellan institutionerna och stimulera till fysiska möten mellan lärare, forskare och studenter.

– Samhällets utmaningar blir alltmer komplexa och kräver att djup ämneskunskap kombineras med flervetenskapliga angreppssätt. Inom samhällsbyggnadsområdet innebär det att vi måste arbeta med en helhet från konstnärlig gestaltning till förmåga att designa flöden av material, energi och människor och att genomföra komplexa byggprojekt inom budget. Vår utbildning och forskning kräver därför ett ökat samarbete mellan olika vetenskapsområden såväl som med andra aktörer. Förvandlingen av A-huset och V-huset till Samhällsbyggnadshuset ger oss förutsättningar för spännande möten och ökad samverkan, säger Stefan Bengtsson rektor Chalmers.

Resultatet är en attraktiv akademisk miljö med många både formella och informella mötesplatser. Det centrala kaféet, ett nytt bibliotek, samlade ritsalsplan och integrerade lunch- och studieplatser är exempel på arkitekternas strävan att stimulera kreativitet och skaparglädje.

Zimdals hus från 1968 är fina och gedigna, men rent tekniskt har tiden sprungit ifrån dem. Arkitekterna från White har ”brottat ner” byggnadens statiska och slutna form för att skapa större rörlighet och därmed modernare arbetssätt. Flexiblitet, ändringsbara lösningar och robusta miljöer är bärande ingredienser i receptet, liksom att det alltid ska vara lätt att hitta rätt.

Entréplanet är där människor möts. Här ligger biblioteket, verkstaden, ateljén och caféet grupperade runt ljusgården, husets nav där dagsljuset nu flödar fritt från det pyramidformade glastaket och där tidigare slutna väggar öppnats upp. Med bättre akustik och klimat är detta husets sociala hjärta, närmast sammansmält med det stora caféet dit alla är välkomna att fika, köpa lunch eller äta lunchlåda.

Det gamla instängda biblioteket har flyttats till paradläge längs västfasaden och omvandlats till ett bibliotek, den akademiska miljöns skyltfönster för bildning och kunskap. Bibliotek och studieplatser kompletteras med Kunskapstrappan, ett multifunktionellt rum för både umgänge, presentationer och sammankomster. Helheten är en stor studiehall, befolkad närmast dygnet runt.

Samtliga ytor ska kunna användas för många olika syften, och flyta ihop snarare än delas upp. Samma pragmatiska filosofi återkommer i valet av ett primärt material: obehandlad furu som tål hårda tag och vassa spikar utan att förlora sin värme. Det robusta är särskilt tydligt i källaren – förr mörk, ogästvänlig och outnyttjad – som gjorts ljus och inbjudande genom att delar av bjälklagen öppnats upp. Här dominerar råa betongytor med mycket verkstad, helt utan krusiduller.

Plan 2-4 är flexibelt utformade och rymmer ritsalar för kandidatutbildningen samt institutionernas kontorsarbetsplatser. Lokalerna är ljusa och yteffektiva och kan enkelt ändras vid behov. Femte och översta planet är vinden med sluttande tak och synliga balkar, nu ombyggt för att härbärgera masterstudenter, exjobbare och personalens lunchrum.

Jenny Marcuson Fors