Svenskar är de flitigaste i Europa med att begära milersättning (36 procent) och kostar företag och organisationer stora pengar varje år. Siffrorna redovisas i en ny europeisk undersökning från SAP Concur som är en leverantör av system för utlägg, reseräkningar och fakturahantering.
– Företag i Europa lägger miljoner på att betala ut milersättning varje år. Trots det är osäkerheten stor om siffrorna i redovisningen verkligen stämmer eftersom man ofta använder manuella rutiner. I Sverige ligger vi hyfsat till, men med en ökning av enkla digitala verktyg ska varken politiker eller företag behöva hamna i blåsväder för att de inte har koll på sina resor och kvitton, säger Magnus Khysing, Nordenchef för SAP Concur.
Den nya studien omfattar 1130 anställda i Europa med ansvar för att attestera reseräkningar. Den visar att under förra året begärde den genomsnittliga europeiska affärsresenären ersättning för 318 mil, vilket utgör en ansenlig summa bara i utbetalningar.
När osäkerheten är stor om siffrornas riktighet, innebär det att företag potentiellt både betalar ut ersättning för alltför många mil och även lämnar dörren öppen för bedrägeri.
Endast 13 procent av respondenterna granskade riktigheten “ofta” och 31 procent gjorde det ”då och då”. Dessutom ansåg endast 29 procent sig vara övertygade om riktigheten i sina uppgifter. 54 procent kunde bara beskriva sig själva som “ganska” övertygade och 17 procent var antingen “sådär” eller inte övertygade alls.
Milersättning en fråga om säkerhet
Undersökningen visar också att man i hög grad förlitar sig på manuella processer vid redovisning av utlägg. 75 procent redovisar milersättningen under arbetstid, men endast 16 procent avslutar och skickar in milersättningen för attest på mindre än en dag.
För 58 procent av de tillfrågade tar det 1-6 dagar och för 15 procent tar det en vecka varje år att redovisa milersättningen. Den tid som det tar och annan ineffektivitet i samband med denna process beror antagligen på att 83 procent av företagen använder pappersbaserade processer. 52 procent använder ett speciellt formulär och 32 procent förlitar sig på olika kalkylark. Endast en tredjedel (34 procent) har tillgång till ett online eller webbverktyg.
Några resultat från undersökningen: