Högsta antalet konkurser sedan 90-talets finanskris

 
Högsta antalet konkurser sedan 90-talets finanskrisEn hög osäkerhet inför framtiden indikerar att det kan vara toppen på ett isberg.  Inflation och skenande räntor har slagit hårt mot företagssverige under 2023. Enligt affärs- och kreditinformationsföretaget UCs årliga sammanställning, har konkurserna under det gånga året legat på de högsta nivåerna sedan finanskrisen på 90-talet. 

Konkurserna under 2023 har totalt sett ökat med 29 procent i jämförelse med året innan 2022. Det motsvarar det högsta antalet konkurser sedan finanskrisen på 90 talet. Under december månad har konkurserna ökat inom de flesta stora branscher, totalt sett med 23 procent.

Samtidigt så är antalet nystarter det lägsta på över ett decennium för många stora branscher såsom byggindustrin, detaljhandel och hotell- och restaurang.

– När året går mot sitt slut kan vi konstatera att konkurserna i Sverige har legat på historiskt höga nivåer under 2023. Faktum är att antalet konkurser inte varit så många sedan finanskrisen på 90 talet. Än har vi inte nått samma nivåer som då, vilket troligtvis beror på att marknaden idag är mer global än den var då och krisen har slagit bredare, vilket gör vår egen marknad mindre utsatt i förhållande till andra. Men också att svenska företag är bättre rustade idag för att hantera kriser och har blivit bättre på att riskminimera, säger Gabriella Göransson som är VD på UC.

Under december månad har konkurserna ökat inom åtta av de tio branscher som UC kartlägger i sin konkursstatistik. Byggindustrin har ökat mest med 43 procent i jämförelse med december i fjol. Partihandeln ökade med 41 procent och transport med 28 procent.

Sett till helåret 2023 var det serviceföretag och personliga tjänster, där bland annat hår- och skönhetsvård och kroppsvård ingår, som ökade mest och antalet konkurser gick upp med 46 procent. Konkurserna inom byggindustrin ökade med 36 procent, detaljhandeln 27 procent, transport 26 procent och hotell och restaurang 22 procent.   

– Den svagt optimistiska trenden som vi såg under hösten där konkurserna tycktes stabiliseras har nu vänt och konkurserna har åter tagit fart. Det är troligt att både återbetalning av skatteanstånden från pandemin och den ökande arbetslösheten ligger bakom, men också det faktum att vi nu har krig i både Ukraina och Mellanöstern. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som kan få långsiktiga effekter både på statskassan, företagen och hushållen. Att nystarterna under året dessutom är de lägsta på mycket länge inom flera stora branscher säger något om den pessimism och oro som vi dessvärre blivit tvungna att vänja oss vid och som vi kommer att få leva med ett bra tag framöver, menar Gabriella Göransson.  

Sverige inte så illa ur nordiskt perspektiv 

En jämförelse som genomförts av nordiska Enento Group, som äger UC, visar att utvecklingen i Sverige inte sticker ut nämnvärt ur ett nordiskt perspektiv. Både Finland och Norge har snarlika trender.

– Konkurserna har varit rekordhöga på alla nordiska marknader i år. Danmark är den marknad som visat sig mest motståndskraftig med en något lägre ökning av antalet konkurser än sina grannar i norr. Danmark har haft en väldigt stark krona de senaste åren vilket kan vara en bidragande faktor. Med tanke på att konkurstalen inte skiljer sig nämnvärt i Sverige i jämförelse med våra nordiska grannländer så är det anmärkningsvärt att svensk ekonomi är så mycket hårdare drabbad i övrigt med högre prisökningar, ett rekordlågt värde på kronan och en tillväxt som enligt prognoser kommer att ligga på den lägsta nivån inom hela EU under 2024. Det är klart man frågar sig vad det här beror på. Det avspeglas inte riktigt i trenden vi ser i vår egen statistik, menar Gabriella Göransson.   

Det råder hög osäkerhet på marknaden och trots att inflationen avtagit kommer konkurserna att fortsätta öka.

– Det råder oenighet bland experterna för hur långvarig och djup den här krisen kommer att bli. Utvecklingen i Ukraina och Mellanöstern och den påverkan det får på energipriser kommer att vara en avgörande faktor men också hur hårt arbetslösheten kommer att slå i Sverige. Vi står inför ett skede där också företag som hittills ”hållit ut” och varit motståndskraftiga inte längre klarar av att upprätthålla en stabil omsättning och likviditet. Det här kommer dessvärre att leda till att vi ser en ökad konkursvåg även i vinter. I värsta fall är det vi ser nu bara toppen på ett isberg, avslutar Gabriella Göransson.   

Klicka här för att se konkursutvecklingen på branschnivå.

Om UCs konkursstatistik 
UCs konkursstatistik omfattar inledda aktie-, handels-, och kommanditbolag samt övriga juridiska personer och enskilda firmor. Den månatliga konkursstatistiken mäts från den första till sista dagen per månad.

Om månadsskiftet sker på en helg eller röd dag summeras statistiken på den sista arbetsdagen innan månadsskiftet. Det kan innebära att ett företag vars konkurs rapporterats sent i månaden inte kommer med i månadens statistik men i efterföljande månaders statistik. Det kan förekomma viss eftersläpning i statistiken på grund av sen inrapportering av konkurser, varför definitiva siffror finns först vid en senare tidpunkt, vanligtvis efterföljande månad.