Karin Ståhl: På spaning i Almedalen

 
Karin Ståhl: På spaning i AlmedalenKarin Ståhl, Managing Director på Drees & Sommer Sweden, har skrivit en gästkrönika från Almedalen 2024. Kontoret ekar tomt, och två till fyra dagar, clashar in i kontor som fröjdar ögat, och främjar hjärnan. Vi kryddar med underpresterande fastigheter som upp-skillas, tekniklösningar för framtiden, eller mer i nutiden men som vi inte än använder, samt nya rapporteringskrav. Men blev det några svallvågor i Visby hamn? Och vad hände med påfågeln? 

GÄSTKRÖNIKA: Spaningarna från årets Almedalsvecka är många och var ska vi börja? Kanske med att en vecka blivit dagar. Något som ofta kom på tal. Inte av ondo utan mer som ett konstaterande. Denna förkortning av veckan skapar samtidigt lite förvirring för både arrangörer och deltagare. Startar veckan på måndag kväll, eller på tisdag? Hur effektivt är det att lägga arrangemang på fredagen? Vilka dagar ska vi vara på plats? Även frågan om hur många som deltar och hur många arrangemang som genomförs blir aktuell. Från pre-covid har evenemangen halverats från över 4 000 under veckan, till strax över 2 000 under dagarna. Givetvis något som valår eller inte valår även påverkar. Fast denna decimering är även en sanning med modifikation då de slutna och mer privata arrangemangen upplevs ha ökat i omfattning till i år. En positiv utveckling då mer informella diskussioner och samtal är mycket uppskattade. En utveckling som kanske redan nu kan anses vara en tradition? Som vi säger: En gång är ingen gång, två gånger en vana och tre gånger en tradition. 

På tal om tradition, kunde vi se att många trädgårdar verkar ha blivit tradition för vissa arrangörer. Medan utställarplatser på gator och torg något skyfflats runt så återfanns många företag och organisationer på samma träd- och bakgårdar som tidigare. Strandgatan omnämndes som fastighetsgatan då många av de fastighetsinriktade eventarenorna och fastighetsbolagen valt att placera sig här eller i dess direkta närhet. Inte alla, men många.

Hur får vi kontoret att inte eka tomt?

Men vad sades då om några av de faktaområden som kan intressera oss? 

Kontoret ekar tomt, eller snarare; "Hur får vi kontoren att inte eka tomt?", återkom som tema. Glädjande lyfte många fastighetsbolag det med vinkeln att vi som tillhandahåller kontorslokaler behöver bli bättre på att förstå våra kunders kärnverksamhet så vi kan stötta dem i deras lokalnyttjande och hjälpa dem att vara proaktiva. På temat lokalnyttjade hade jag själv förmånen att delta i ett antal rundabordssamtal där vi utifrån fastighetsägarens perspektiv bland annat djupdök i förståelsen för just hyresgästernas situation och verksamhet, men också i kunskap och nyttjande av tekniska lösningar och uppkopplade fastigheter för att genom insamlad data kunna optimera både lokalernas nyttjandegrad och utvecklingspotential, samt inte minst hållbarhetsprestanda. 

På temat hållbarhet pratades det också rapportering. CSRD-rapportering. Här kan jag tycka att fastighetsägarna ligger riktigt långt framme i tanken vad de skulle kunna stötta och hjälpa hyresgästen med. Är du hyresgäst idag och osäker på hur detta kommer att påverka dig och ditt företag utifrån rapportering och lokalen så är mitt tips: Prata med din hyresvärd. Du kommer att få stöd och rådgivning. 

Tillbaka till det tomma, men förhoppningsvis snart mer fyllda kontoret. Hur tar vi oss dit? Att arbetsgivare och arbetstagare kommit närmare varandra i förståelsen för hur kontoren ska användas pratades det om. Eller snarare, att överenskommelser om att arbeta från den gemensamma arbetsplatsen 40 till 80 procent av arbetstiden finns, men att de inte efterlevs. Jag hade velat höra mer om vilka innovativa grepp som arbetsgivarna tagit för att ytterligare överbrygga den inom området tidigare debatterade polariseringen. Om det hördes inte mycket. Glädjande kunde vi ändå höra ännu mer än tidigare år om hur kontorets design utifrån neurovetenskapen kan göras mer stimulerande och hälsosamt för våra mänskliga hjärnor. En utveckling som jag välkomnar. Dock lyftes oron i kulisserna att detta bara är för de stora arbetsplatserna och där det finns pengar att investera. Tips från coachen, det vill säga mig: Tänk inte så. Oavsett storlek på arbetsplats och budget att investera så går det alltid att göra något. Ett hjärnvänligt kontor och att arbeta hjärnsmart är något som alla borde få uppleva. Fundera inte så mycket på om och utifall att. Bara gör det, och i den takt som just ni mäktar med. 

Hyresgästen vet snart mer än fastighetsägaren

Vilka tekniklösningar pratades det om? Så klart allt det fastighetstekniska, för att drifta, underhålla, samla in data och utveckla fastigheterna. Gränssnittet mellan hyresvärd och hyresgäst utifrån insamlad data, analysen av den och därmed underlag för att ta evidensbaserade beslut återkom i de samtal där jag befann mig. Ett konstaterande var att hyresgästen snart kommer att veta mer om sina lokaler än vad fastighetsägarna gör. Hur kommer detta att påverka hyreskontrakt och omförhandlingar, bland annat? De stora leverantörerna av integrerade mjukvarulösningar som vi alla mer eller mindre medvetet använder i arbetsdagen kommer framgent att ge hyresgästen ny data och dashboards att använda för detta ändamål. Något att se fram mot. 

På tal om hälsa och mental hälsa så fanns många arenor att lyssna in på temat. Trots att min stegräknare slog i taket och en minutiös planering av dagarna, så hann jag inte riktigt med att bevaka detta område. Jag tror att ni, som jag, behöver besöka Almedalen Play och försöka eftertitta på dessa arrangemang. 

Annars var en genomgående känsla över hela Almedalen samverkan, samarbete och vänlighet. Gränsöverskridande dialoger både avseende lösningar, branscher och problemställningar. Förutom de redan lyfta områdena ovan så hörde vi även om den gröna omställningen i norr, tack halva Sverige, infrastruktur och det geopolitiska läget. Självledarskapet, eller snarare medledarskapet, kan vi säga också var på tapeten som en konsekvens av de unisona uttalandena om att vi behöver samla oss och bli enade för att komma vidare. Det kan samtidigt skönjas uttryck så som att laget inte längre går före jaget, en utveckling som oroar, då vi vet att den kollektiva kraften är så mycket starkare för att nå framåt. Något vi kan prata mer om vid ett annat tillfälle. 

Rundabordssamtal är här för att stanna

Mina egna take aways blev i år att walk-and-talks alltid är en bra form för samtal i Visby, att rundabordssamtal är här för att stanna, och att en mix av såväl fasta och bokade tider som spontanitet och tillgänglighet är ett vinnande koncept. Känns det igen? Kanske för att det är så vi kan planera våra bästa arbetsdagar i vardagen. Sammantaget fanns många områden att samtala och innovera runt som får mitt hjärta att klappa lite extra. Vår verksamhet för utveckling av arbetsplatser och arbetssätt, varumärket GoToWork, som numera är en del av ett större Drees & Sommer, arbetar oförtrutet vidare med det vi brinner för: Att göra ett hållbart arbetsliv möjligt för de många. Det är hoppfullt. 

Och vad hände med påfågeln? Självklart har ju alla event sina specifika signum, och i alla fall en dresscode. Ta till exempel en vända på fastighetsbranschens evenemang under arbetsterminerna i stadsmiljö. Dit kommer vi arbetsklädda i tvådelat med antingen byxor eller kjol nedertill och i kulörer som mer är grafiska kontraster än färger. Likadant ser det klädda havet ut på andra evenemang och konferenser inom facility management och övrig business. Almedalens signum har under flera år varit påfågeln, där, främst den halva av deltagarna som omnämner sig som kvinnor bevistad dagarna i klänningar och utstyrslar, gärna brokiga och omfattande, och i flertalet kulörer. Visst fanns dessa kvinnor på gatorna, men klädseln mer modest och kanske influerad av aktuella modetrender. Vi såg mer ton i ton, till exempel genomgående klädda i beiga linneplagg, eller ledigare kontraster med de så dominerande helt vita plaggen. Den halva som omnämner sig som män, förresten, såg i år till mångt och mycket ut som tidigare år, det vill säga en välklädd version av storstadslivet men med kortare byxben och ledigare överdel. Även i denna grupp kunde mycket ton i ton ses. Och på allas, i alla fall nästan, fötter återfanns de så självklara vita sneakersarna. Och, jag höll nästan på att glömma den mest tydliga dressen, pikétröjan. Där arrangörer och deltagare önskade visa sig unisont kittade så var det den unisexa pikén som gällde. Här förekom många kulörta varianter men mest gångbara var självklart den vita, med tryck, frampå med logotyp för de mer modesta, bakpå med slogans och budskap, för de mer uttrycksfulla.  

Med det avslutas årets spaning från Almedalsdagarna 2024. Väl mött ute i kontors- och fastighetssverige. Som vanligt vet ni var ni hittar mig. Pinga mig gärna för en fortsatt dialog. 

Karin Ståhl 
Managing Director 
Drees & Sommer Sweden  


 

 

Annonsera

CityMark.today publicerar branschaktuella nyheter och artiklar varje dag riktat till hyresgäster som står inför en flytt till nya lokaler eller ska se över sitt lokalbehov. Annonsera på citymark.today!

Läs mer