Lisa-Marie Larisch har i en avhandling undersökt samband mellan rörelsemönster och psykisk hälsa hos kontorsarbetare och utvärderat insatser för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande.
– Resultaten visar att arbetsplatsbaserade insatser kan bidra till ökat mentalt välbefinnande hos kontorsarbetare.
Ett syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande och stress. Rörelsemönstret avser hur människor fördelar sina 24 timmar mellan sömn, stillasittande och fysisk aktivitet.
– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger Lisa-Marie Larisch, forskare vid GIH.
Ett annat syfte var att utvärdera en randomiserad kontrollerad interventionsstudie med över 260 kontorsarbetare från Intrum Justitia och ICA-gruppen. Under sex månader fick en grupp kontorsarbetare olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet, medan en annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet. Målet var att undersöka om stöd för att förbättra rörelsebeteende även kan förbättra det mentala välbefinnandet och symtom på depression, ångest och stress.
Gående möten och gemensam träning
För att mäta rörelsemönstret bar deltagarna en rörelsemätare som mätte dagens rörelser och nattens sömn under en veckas tid. De fyllde i en sömndagbok och ett frågeformulär för att mäta deras psykiska hälsa. Analyser gjordes på hur de fördelade sin tid över fyra kategorier: måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn samt tid i sängen.
– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.
Efter interventionsperioden genomfördes intervjuer och fokusgrupper för att undersöka hur deltagarna upplevde interventionen och hur det fungerade inom ramen för företagens löpande verksamhet.
Deltagarna upplevde förbättringar
Sammanfattningsvis visar resultaten att åtgärder på arbetsplatser som fokuserar på fysisk aktivitet och stillasittande kan gynna mentalt välbefinnande hos kontorsarbetare. Avhandlingen ger värdefulla insikter och överväganden som kan informera arbetsgivare, företagshälsovård, forskare och kontorsarbetare och bidra till att utveckla framtida effektiva insatser.
