Fastighetsägarnas kostnader blev rekordhöga under 2022, med en ökning i förvaltningskostnaden på hela 26 procent jämfört med producentpriset som ökade med 6 procent. CityMark Analys har jämfört Fastighetsägarnas lönsamhet under de senaste sex åren.
– Förvaltningskostnaderna ökar nu snabbt. Främst är det kapitalkostnaderna (räntorna) och elprisernas om driver på, men även andra drift- och underhållskostnader ökar ordentligt. Även om hyresintäkterna indexeras och stiger i takt med Konsumentprisindex så stiger kostnaderna nu snabbare än intäkterna. Driftsnettona lär därför bli lägre framöver, säger Tor Borg, analyschef på CityMark Analys.
En jämförelse av utvecklingen av producentprisindex (hyrorna) och fastighetsförvaltningsindex (drift/underhåll) ger en bild av hur lönsamheten i fastighetsförvaltningen har förändrats de senaste sex åren.
Tre av sex år har producentprisindexet ökat snabbare än förvaltningskostnadsindexet. Det har dock inte varit några större skillnader i utvecklingen; mellan 2016 och 2021 ökade producentpriserna med drygt 20 procent och förvaltningskostnaderna med knappt 19 procent. För 2022 är dock skillnaderna slående. Medan förvaltningskostnaden ökat med hela 26 procent så har producentpriset ökat med endast 6 procent. Även om kapitalkostnaden plockas bort från förvaltningskostnaden så är skillnaden stor.
– För fastighetsägare försämras förvaltningsresultat och lönsamhet. Det kan också få inverkan nedåt på fastighetsvärderingarna. För de fastighetsägare som redan tidigare varit finansiellt pressade kan pressen komma att öka ännu mer.
Vad kan det här har för betydelse för kontorshyresgästerna?
– För hyresgästerna skulle det kunna innebära att fastighetsägarna blir mindre tillmötesgående i hyresförhandlingar, mindre benägna att lämna rabatter och mer benägna att försöka vältra över kostnaderna i form av ökade tillägg, avslutar Tor Borg.
Jenny Fors
