Artificiell intelligens (AI) förändrar arbetslivet i snabb takt. Men vad betyder det egentligen för de kontorsanställdas arbetsmiljö – och hur upplever de själva den nya tekniken? Det har forskningsprojektet DigiFin vid Mälardalens universitet (MDU) undersökt och ger nu förslag på riktlinjer.
I projektet har forskarna bland annat följt införandet av två AI-verktyg: en företagsanpassad chatbot och en virtuell kollega som ska stötta kontorsanställda i det dagliga arbetet hos organisationer verksamma inom bank- och försäkringsbranschen. Förhoppningen var att tekniken skulle frigöra tid för mer kvalificerade uppgifter och förenkla vardagen. En sådan förändring har ansetts nödvändig av konkurrensmässiga skäl.
Men resultaten visar på blandade erfarenheter, där lanseringen inte gått helt som planerat. Till exempel har den virtuella kollegan ibland gett felaktiga svar och har därför upplevts som ofullständig, vilket har skadat förtroendet för satsningen. Samtidigt är inställningen till AI överlag positiv hos medarbetarna.
”Det finns en nyfikenhet och en vilja att använda tekniken, men för att vinna acceptans måste verktygen fungera i praktiken”, säger Inti Lammi, projektledare och universitetslektor på akademin för ekonomi, samhälle och teknik på MDU.
Arbetsmiljön i fokus
AI påverkar också arbetsmiljön. Många hoppas på minskad administration, men HR-avdelningar varnar för ökade informationsflöden, risk för stress och att arbetet hos medarbetarna kan upplevas som mindre meningsfullt.
”Organisationers digitala mognad varierar stort. Bristen på rutiner och kompetens gör att utvecklingen går långsamt i etablerade miljöer. Agila arbetsmetoder har börjat införas, men skapar ibland osäkerhet bland personalen” säger Inti Lammi.
”Fackliga representanter betonar samtidigt behovet av kompetensutveckling – men konstaterar att tiden ofta inte räcker till. Ett annat problem är att den digitala arbetsmiljön ännu inte är en självklar del av det systematiska arbetsmiljöarbetet”, säger Rachael Tripney Berglund, projektmedlem och postdoktor vid akademin för innovation, design och teknik på MDU.
DigiFin-projektet har redan fått konkret betydelse. Resultaten har bidragit till Finansförbundets nya metodhandledning i artificiell intelligens, som ska ge stöd till branschens aktörer. Projektet tar också fram riktlinjer för banker och försäkringsbolag att använda när nya AI-verktyg ska införas.
”AI i arbetslivet handlar inte bara om teknik. Det handlar lika mycket om människor, rutiner och arbetskultur. Frågan är inte om AI kommer att förändra finansbranschen, utan hur vi kan forma förändringen så att den gynnar både verksamhet och arbetsmiljö”, säger Inti Lammi och Rachael Tripney Berglund.
Projektet finansieras av AFA Försäkring med 3,4 miljoner kronor.
