Vi borde prata mer om hälsa

Enligt Folkhälsomyndigheten har vi ett relativt stabilt mående i Sverige. Unga kvinnor är dock en grupp som mår allt sämre och vi ser också en ökning av personer med psykiatriska diagnoser.

– Vi mår inte bättre och bättre. Men man kan ju fundera över om vi kan förvänta oss det, säger Christian Rück, psykiater och forskare på Karolinska Institutet.

Han har skrivit boken Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? Förutsättningarna finns för att vi ska ha det allt bättre. De senaste hundra åren har vi fått ökad livslängd, mer frihet och ökad jämställdhet och välfärd. Samtidigt ligger psykiatriska diagnoser bakom hälften av alla sjukskrivningar och mer än en miljon svenskar tar antidepressiva läkemedel.

– Det finns ingen koppling mellan välfärd och mående. Fattiga länder har inte mer psykiskt lidande, menar Christian Rück.

Stor ökning av adhd-diagnoser

Allt fler får neuropsykiatriska diagnoser. Andelen tonårspojkar som har fått diagnosen adhd har ökat från 3 procent år 2011 till 12 procent idag.

En orsak kan vara att gränsdragningen har förflyttats vad som kännetecknas som tillräckligt stora problem för att få en diagnos.

– Det finns en rörelse att höja gränsen för det normala, både inom psykiatriska tillstånd och inom övriga sjukvården. Gränsen har till exempel höjts för vad som är högt blodtryck. Helt plötsligt var 30 miljoner amerikaner sjuka. Det här innebär fördelar för många, men det ger också en del nackdelar. Många som får antidepressiv medicin märker inte någon effekt. Det är viktigt att behandlingar ger nytta.

Christian Rück är oroad över den här glidningen att lidande är något onormalt som måste åtgärdas. Dåligt mående som beror på vanliga livshändelser kan man klara utan sjukvård, menar han.

En tredjedel söker vård för psykiska problem

Mari von Bahr Bentzer på Gustavsbergs vårdcentral deltog också i panelen och berättade att en tredjedel av de som söker vård där har psykiska problem.

– Det kan vara kris, sorg, arbetsrelaterad problematik och en del uppfyller kraven för psykiatrisk diagnos. Vissa får behandling, för andra kan det räcka med ett samtal där man kan få hjälp med problemlösning eller verktyg för att hantera sina problem. Det hjälper att vi normaliserar sorg till exempel och förklarar hur en sorgeprocess kan gå till, hur man kan ta hand om sig själv. Många som inte har varit med om det här tidigare blir rädda och oroliga över sina symtom, säger hon.

Christian Rück tycker att det finns många felaktiga förklaringar till varför vi mår dåligt.

– Att psykisk ohälsa skulle bero på ökad skärmtid finns det inga belägg för. Men vi försöker hitta orsaker i vår närtid för att vi tror att den psykiska ohälsan har ökat. Det finns en bild av att vi har en stor våg av psykisk ohälsa över oss, men så är det inte. Vårt självskattade mående har legat stabilt under lång tid.

Riskfaktorer som har betydelse för psykisk ohälsa är sådant som gener, social utsatthet, droger och alkohol, mobbning och ensamhet.

Forskningsresultat når inte ut

Forskningen om psykisk hälsa och ohälsa har svårt att nå fram.

– Forskare borde vara mer aktiva. De arbetar ofta inom smala fält och kan vara obekväma med att yttra sig i bredare frågor.

Karin Schulz, generalsekreterare på Mind, tycker att det saknas en samlad syn på psykisk ohälsa.

– Media har ett sug för det negativa och letar efter det. Därför är det fler alarmerande budskap som förmedlas. Glada nyheter är inte lika intressant. Vi på Mind sammanställer forskningsresultat för att skapa en mer samlad bild.

Vad fungerar bra med arbetet mot psykisk ohälsa?

– Det är bra att vi pratar mer om psykisk ohälsa så frågorna lyfts. Det är också viktigt att vi arbetar evidensbaserat och har en tillgänglig vård. Digitala verktyg är viktiga för att få en jämlik tillgång till psykiatrisk vård över hela landet, säger Mari von Bahr Bentzer.

– Vi pratar mer om psykisk ohälsa än någonsin och vi behandlar mer idag, ändå minskar det inte, säger Christian Rück.

– Vi borde prata mer om hälsa istället, som att det är viktigt att röra på sig, säger Mari.

Hon undrar varför unga kvinnor är den grupp som verkar drabbas mest.

– Unga kvinnor är väldigt aktiva på digitala medier. Det behöver inte vara någon fara men det kan gå ut över grundläggande behov, som sömn. De är väldigt utsatta på sociala medier och kan lätt råka ut för mobbning. Unga kvinnor jämför sig också med andra som de ser på nätet, vilket kan leda till ångest, säger Karin Schulz.

Hon nämner också en annan faktor.

– Något som man inte lyfter så ofta är ungas arbetsmiljö i skolan som är väldigt stökig med större grupper och färre vuxna. Det är en stressande miljö. Det är viktigt att nå ut med kunskap till barn och unga. Man borde satsa mer på elevhälsan.

– Sjukvården har ett uppdrag att agera preventivt mot ohälsa, men det är svårt att hinna med. Det hålls föreläsningar om stress, oro och sömnsvårigheter. En hög tillgänglighet, tidiga insatser och informationsspridning är viktigt för att främja hälsa, säger Mari von Bahr Bentzer.