Måltiden på jobbet har gått från att vara en paus i arbetsdagen till att bli en central del av arbetsmiljö, prestation och arbetsplatsens attraktivitet. En ny omfattande undersökning utförd av Compass Group, visar att företag som vill locka och behålla medarbetare i allt högre grad behöver se maten som en strategisk fråga.
Undersökningen Global Eating at Work 2025, baserad på 30 000 yrkesverksamma i 21 länder (2 000 i Sverige), visar fem tydliga förändringar i hur vi äter på jobbet – och vad vi förväntar oss av arbetsplatsen.
Maten och pausen har blivit en allt viktigare del av arbetsmiljön. Lunchpausen handlar inte bara om att äta utan om återhämtning, produktivitet och social samvaro. Trots att många svenskar upplever att en riktig paus gör dem mer produktiva, äter nästan var sjunde svensk fortfarande vid skrivbordet, vilket tyder på att arbetsdagen inte bidrar med tillräckligt utrymme för återhämtning. Samtidigt har maten blivit en livsstilsmarkör, där de anställda förväntar sig högre kvalitet, hälsosamma mål, större variation och en upplevelse som liknar populära restauranger och caféer.
Traditionella lunchvanor utmanas också av Generation Z:s efterfrågan på fler mindre måltider och mer flexibla pauser under dagen.
– Medarbetarna vill kunna välja mat som passar vardag, smak, hälsomål och livsstil. För arbetsgivare blir därför måltidserbjudandet en del av arbetsplatsens identitet. Lunchen speglar i allt högre grad den anställdes personlighet och ska bidra till välmående, snarare än att bara vara en mättande paus, säger Krister Dahl, Culinary Director på Compass Group.
Fem trender som utmanar arbetsgivare:
- Lunchpausen är en underskattad investering: I Sverige uppger 63 procent att de blir mer produktiva efter en riktig paus. Samtidigt äter 14 procent lunch vid skrivbordet under en arbetsdag. Det visar på en tydlig paradox: många vet att pausen gör skillnad, men arbetsdagen utformas inte alltid utifrån det.
- Maten är en viktig livsstilsmarkör: Måltiden på jobbet har blivit en markör för hur de anställda uttrycker sina värderingar, vanor och förväntningar på arbetsplatsen. I Sverige anser 49 procent att restauranger och caféer på arbetsplatsen bör erbjuda en matupplevelse som motsvarar populära restauranger på stan. Dessutom uppger 61 procent av de svarande i åldersgruppen Gen Z att maten är den enskilt viktigaste faktorn för deras hälsa. Det ställer högre krav på variation, kvalitet och flexibilitet.
- Lunchen utmanas av fler mindre måltider:Alla äter inte på samma sätt eller vid samma tidpunkt och yngre generationer efterfrågar flera mindre mål under dagen än den äldre generationen. I Sverige uppger 14 procent i målgruppen Gen Z att de äter minst tre snacks om dagen när de är på jobbet, jämfört med 9 procent bland Millennials och 4 procent bland Gen X.
- Pausen behöver bli mer flexibel: Undersökningen visar att 39 procent av de svenska arbetstagarna anser att pauser ofta förbises eller underskattas. Samtidigt vill 54 procent få ut så mycket som möjligt av sina pauser genom att göra det de själva vill och 46 procent föredrar flera kortare pauser framför en längre.
- Maten är ett skäl att komma till kontoret: I takt med att hybridarbete har blivit en etablerad del av arbetslivet har kontorets roll förändrats. Arbetsplatsen behöver erbjuda något som inte kan återskapas fullt ut hemma. Här får maten en allt viktigare funktion. 38 procent av svenskarna uppger att de använder lunchpausen till att socialisera eller nätverka.
Läs mer på: GEAW 2025 – Compass Group
Om undersökningen
Compass Groups Global Eating at Work 2025 analyserar insikter från 30 000 arbetstagare i 21 länder om deras syn på måltidserbjudande på jobbet, pauser, hållbarhet, digital anpassning, hälsa och välbefinnande. Studien genomfördes i samarbete med marknadsanalysföretaget Mintel i november 2025. Statistiken är nedbruten per land och ålder för att visa attitydskillnader mellan generationer. I Sverige har 2 000 respondenter medverkat.
